Psykopaten by Dean Koontz

Author:Dean Koontz
Language: swe
Format: epub
Publisher: Stockholm Text
Published: 1995-03-25T16:00:00+00:00

7

STRAX EFTER KLOCKAN NIO PÅ morgonen, sedan han tagit itu med kvinnan och diskat besticken, släpper mr Vess lös hundarna.

Vid köksdörren, vid främre ingången och i hans sovrum finns ringknappar som, när de trycks in, sätter igång ett lågt surrande i kenneln bakom ladan. När dobermannpinschrarna skickats dit med ordet krubba, som de blev tidigare, är surrandet en order som omedelbart får dem att börja patrullera aktivt.

Han använder ringknappen vid köksdörren och går sedan fram till det stora fönstret vid matalkoven och ser ut över bakgården.

Molnen är låga och grå och döljer fortfarande Siskiyoubergen, men det regnar inte längre. Barrträdens hängande grenar droppar oupphörligt. Barken på lövträden är genomdränkt och svart; deras grenar – några med vårens första, spröda knoppar, andra fortfarande nakna – är så kolsvarta att de verkar avbrända.

Vissa människor skulle tycka att landskapet förefaller rofyllt nu, när åskan dragit förbi och det slutat blixtra, men mr Vess vet att efterdyningarna av ett oväder är lika kraftfulla som själva ursinnet. Han står i harmoni med denna nya sorts kraft, samma okuvliga växtkraft som vatten tillför mylla.

Dobermannpinschrarna dyker upp bakom ladan. De traskar sida vid sida ett stycke, men delar sedan upp sig och var och en fortsätter mot egna mål.

De är inte beredda att gå till anfall just nu. De skulle jaga ifatt och hålla kvar en eventuell inkräktare, men de skulle inte döda honom. För att få dem att känna blodtörst måste mr Vess uttala ordet Nietzsche.

En av hundarna – Liederkranz – kommer upp på verandan där han stirrar mot fönstret och dyrkar sin herre. Svansen viftar en gång, sedan en gång till, men han är i tjänst, och detta kortvariga och noga avvägda uttryck för tillgivenhet är allt han tillåter sig.

Liederkranz återvänder till bakgården. Han står upprätt, väldig, vaksam. Han blickar först söderut, sedan västerut, sedan österut. Han sänker huvudet, luktar på det våta gräset och fortsätter slutligen tvärsöver gräsmattan, idogt vädrande. Han fäller öronen intill huvudet när han koncentrerar sig på en doft och spårar något han inbillar sig kan utgöra ett hot mot hans herre.

Vid några tillfällen, för att belöna dobermannpinschrarna och hålla dem på helspänn, har mr Vess släppt loss en fånge och låtit hundarna jaga henne, och själv avstått från nöjet att döda. Det är en underhållande föreställning.

Trygg bakom sitt fyrbenta pretorianska garde går mr Vess uppför trappan till badrummet och ställer in vattnet i duschen tills det är ljuvligt hett. Han sänker ljudet på radion men låter den stå inställd på programmet med swingmusik.

Medan han tar av sig sina nedfläckade kläder väller moln av ånga fram ovanför duschdraperiet. Fukten förstärker doften från de mörka fläckarna på hans kläder. Naken står han några minuter med ansiktet begravt i de blå jeansen, i T-shirten och i jeansjackan, först andas han in djupt men sedan sniffar han försiktigt på den ena utsökta doftnyansen efter den andra medan han önskar att han hade ett luktsinne som var tjugo tusen gånger starkare, som en dobermannpinschers.

Men dofterna förflyttar honom ändå tillbaka till natten som nyss passerat. Han

Download

Copyright Disclaimer:
This site does not store any files on its server. We only index and link to content provided by other sites. Please contact the content providers to delete copyright contents if any and email us, we'll remove relevant links or contents immediately.